Surdegsbröd inlägg 4

Jag är tveksam till om jag egentligen är inne på rätt spår nu när vi börjar äta en del bröd. Men det är ju så gott och man måste ju må bra både fysiskt och psykiskt. Att njuta av det man tycker är gott är en del av livets goda.
Nog tycker jag att det är ok, ingen annan än jag bestämmer ju vad jag ska äta!
En annan viktig aspekt är att tillåta mig att känna efter vad kroppen säger. Blir magen dålig, gasig och uppsvälld av surdegsbrödet kommer det att gå bort, så är det bara. Det viktigaste är att min kropp mår bra.

Det brödet som jag nu bakar innehåller bara ekologiska råvaror och inga tillsatser av något slag. Mjölet är malt på ett traditionellt vis på samma sätt som man förmodligen gjorde för många tusen år sedan när man tog till vara vipporna på olika gräs och malde, blandade med vatten och fick till en jäsning. Blandade med mer vatten och mjöl och sedan gräddade den geggiga blandningen till platta hårda bröd på en uppvärmd sten i glöden.

I princip är det så det går till när vi gör surdegsbröd än i dag. Den kommersiella brödindustrin blandar i olika konserveringsmedel och andra tillsatser för att skynda på och styra jäsningen. Det är där min gräns kommer att gå hädanefter.

Även om jag i bland kommer att göra avsteg från min grundtanke med kosten - lchf - så kommer min ledstjärna vara riktig mat. Riktig mat utan tillsatser! Om, jag säger om, jag ska använda sötning så får det blir antingen sötningsmedel typ sukrin (smakar inget gott) eller socker som är oraffinerat och då i mycket små mängder.

Nu är en ny omgång skållning gjord och fördegen bubblar faktiskt på om än med små bubblor!

Den här gången ska jag jäsa degen i värmen här hemma och inte ute på balkongen som sist. Jag kan ha lite övervakning och se vad som händer. Det kan nog vara bra så här i början.