Sälen 7

Närhet! ...finns även i en fjällstuga.

Fundersam! Vad ska vi hitta på i dag? Datorn har alltid svar! Vi måste i alla fall köpa frukostmat, för den är slut.

Oj, vilken tur att vi inte är på väg ut på fjället i dag! Här kan man verkligen följa ovädret minut för minut. Bilden är tagen genom vindrutan när vi är på väg ner till Sälens by.

Efter att ha införskaffat lite förning stannade vi vid Gammelgården, som nu var öppen till vår stora glädje. Jag var bara tvungen att föreviga molnen som rullar in över fjället. Om en stund när vi går ut igen, kliver vi rakt in i detta moln!

Inne i Gammelgården. Ett helmysigt ställe! Bohemiskt med en massa olika inredning. Mjuka soffor, pallar och många kuddar. Mattor i en salig blandning av färger, men det mesta i en varm röd färgskala. Allt detta mot det grova timret gör denna miljö till en mycket hög mysfaktor! Det enda smolket i bägaren var en något onykter polis (!) som satt och ringde folk och pratade för alla som ville lyssna. Ganska sorgligt att det finns så ensamma människor.

Vi valde en plats vid fönstret, i ett par gamla sköna fåtöljer!

Entrén in till köket till vänster (den låga dörren) och till höger leder dörren in till en "salong". Lägg märke till tapetvalet!

Den tomma fåtöljen där jag nyss satt och hörnet bakom visar de grova stockarna och genuina inredningen som är fylld med en massa små detaljer. Ett besök är ett måste när man är i dessa trakter!

En av alla detaljer!

Vår beställning: Våfflor med hjortron och vispad grädde. Dryck till det blev choklad med vispad grädde. Jag var bara tvungen, men har lovat mig själv att ta tag i matvanorna väl hemma igen.

Åh så gott det var!!! ...och mäktigt! Det är inte som våfflorna man gör hemma i laggen inte. Nepp! Detta är mastiga våfflor som motsvarar en hel måltid. Receptet påstås vara över 100 år gammalt.

Tillbaka i stugan, samma vy som flera gånger tidigare. Tänk att väder kan skifta så många gånger och så mycket på en och samma vecka!

Nu gör vi lördagskväll med mys framför tv´n. I morgon är det bara packning och städning kvar. Vår semester är över för den är gången. Underbart är kort sägs det, men den är veckan har verkligen varit härlig och har inte känts så särskilt kort. Kanske för att vi har hunnit med en hel del. Total avkoppling och vila i ordets rätta bemärkelse, även om kroppsansträngningen har varit hög mellan varven. Motion är avkoppling det också!

Sälen 6

Vi har hittat stigen! Den första biten följer vi en led som svänger av till en dal där Kvillastugan finns. Vi letar och hittar så småningom stigen som vi såg på kartan. Den är smal, ojämn och delvis snöfylld, där snön har hård skare som ibland inte håller. Vi travar på mot Östra Kalven!

Det gäller att se upp så man inte gör sig illa. Men allra mest är det brant uppåt. Man ser det inte under tiden man går, men man känner pulsen, och när vi stannar för att hämta andan och tittar bakåt inser vi vad håller på med.

Vackra naturbilder finns det gott om. Vi inser idag att vi är olika som individer. Jag ser fler små detaljer i naturen, likt denna vackra frostnupna, stukade tall. Maken ser och vill avbilda alla storslagna vyer. Vi skulle behöva ha en var sin kamera!

903 meter över havet. Vi är på vandring över molnen! Här ser vi molnbankar i två höjder.

Vidder! Här ser vi ut över Högfjällshotellet och stugområdet där vi bor. Längre bort i bild ser man Lindvallens skidområde.

Svårt att avgöra om kameran lurar oss vad gäller ljuset. Det var en mörk och mulen dag. Hösten är passerad, marken är frusen och ser mest brun ut.

MEN, så här många fantastiska färger bjuder växtligheten på om man väljer att komma nära. Ljung, blåbär, lingon, lav och en del örter som jag inte kan namnen på. Visst är vår värld vacker!?

Utsikt bortom Högfjället, jag är överväldigad över molnen som ser ut som ett brusande hav.

Äntligen ser vi toppstugan! Puh! Det börjar kännas att vi gått 3 km och det mesta rakt uppför fjället. En tröja, vantar och mössan har åkt av på vägen, ändå rinner det utmed ryggen.

Jaha nu skulle vi ha klivit in och fixat fika, men tji fick vi. Stugan var låst! Hur det nu kan komma sig!

Min kära reskamrat! Vi har det så härligt tillsammans. I bakgrunden anar vi ett fjäll...

...vi inser att det är Fulufjället från den norska sidan.

Här kan man se skidanläggningen på Fulufjället i Norge.

Utsikt mot Hundfjället, även här lite udda utseende pga molnen. Här tränger i alla fall solen igenom molnen en aning. Tänk om den hade tagit sig i genom lite mer!

Kokar vatten till choklad, man blir snabbt kall när man stannar. Vi behövde också fylla på med lite energi innan vi gick tillbaka.

Vi stannade inte länge. Mörkret kommer snabbt trots att solen här tippar över kanten på den övre molntäcket blev det aldrig någon klar himmel idag.

På väg tillbaka. Upp till toppen hade vi att göra nästan två timmar. Tillbaka gick på halva tiden. Då inser man att det var ganska brant!

Lite shopping inför fredagskvällen och Idol på tv. Ännu ett bastubad och kvällen är biff. I morgon blir det vila och göra ett nytt försök att få äta våfflor i Gammelgården. Vi får se om det är öppet.

Sälen 5

Dagen idag, torsdag, är vår planerade vilodag, och tur var väl det eftersom jag vaknade med huvudvärk. Vi begav oss iväg på lite upptäcktsfärd i den civiliserade geografin som omväxling. Här står maken utanför "gallerian" vid Sälentorget. Den inrymmer ett antal butiker och ett mathak (ett av få som har öppet hela dagen under ickesäsong).

Fotografen hade som sagt huvudvärk och hittade nog inte riktigt motivet i den här bilden, men detta är inne i gallerian.

Här kan man se reklampelaren utanför gallerian, idel märkeskläder och prylar. Bakom ser man en av alla pizzerior som så här års inte är öppna.

Färden gick vidare ner till Sälen by. Där vi besökte den lilla gallerian som vi här ser ingången till. Här finns Systembolaget och Graningekängor. Även turistinformationen finns här, så vi passade på at köpa en karta som visar alla leder runt om i Sälenfjällen.

På väg hem stannade vi vid Gammelgården för att äta våfflor. Där stod många bilar så vi tog för givet att det var öppet. Jodå, öppet var det, fredag och lördag mellan 11-15 och övriga dagar efter 18, typ. Bilarna på parkeringen tillhörde nog hotellverksamheten.

Hit upp till toppen beger vi oss i morgon. Vi kommer att gå en stig som inte är rösad och därmed inte kallas för en sommar- eller vinterled, inte heller för annan led, utan helt kort för en stig. När vi når toppen är vi 903 meter över havet.

Samma topp ur ett annat perspektiv.

Solen går ner utanför vårt fönster i dalen mellan två fjäll. Bilden ger inte riktigt rättvisa till hur himlen nära på brann. Det är nu riktigt kyligt på kvällen och natten när det är klart väder. Skönt att vi har dubbar på däcken. Både i dag och igår när vi var ute och åkte var det ordentligt halt på ställen där solen inte kommer åt. Det är tur att en av oss är noga med planeringen. Jag hade inte kommit på tanken att det kunde vara delvis vinterväglag.

Sälen 4

Mot Fulufjället! I dag startar vi vår resa i bil. Vi kör ca 11 mil via Norge, här passerar vi landsgränsen.

Riksröset som syns i bakgrunden på förra bilden, daterad 1929.

På väg genom Norge. Bilden är fotad genom bilen och visar således Fulufjällets nationalpark från den Norska sidan.

En annan härlig vy över fjälltopparna som börjar täckas av snö.

Dagens vandring har startat. I delningen som syns i bilden gömmer sig målet för vår utflykt, Njupeskär. Observera de lågt och nedtvingade tallarna i förgrunden. Detta fjäll är ett av få fjäll i Sverige där björk är trädgräns mot kalfjället.

Bäcken, eller forsen, beroende på årstid kan man tänka sig, som rinner från fallet.

Så var vi då äntligen där, efter ca 2,5 km uppför i halkig, snöig och isig terräng. Det är mycket fint byggt och ordnat kring vägen dit, med spångar på många platser. Så här års blir det tyvärr väldigt halt.

Fallet! Sveriges högsta fall, 93 meter, varav 70 meter fritt fall.

Lååångt där framme till vänster, i röda byxor, står jag och fotar på nära håll. Ganska mäktigt. Läste att det är många som idkar isklättring här under vintern då fallet är helt fruset.

Så maffigt!

Molnen sprack upp och gav en härlig färg åt fjället under vår väg tillbaka, vilket även det blev ca 2,5 km trots en annan väg.

Här ser vi Nipfjället till vänster och Städjan till höger. Visst är det vackert!?

Just det ja, vi hade rätt! (eller, min andra hälft hade rätt, jag hade ingen aning!)

Städjan ur ett annat perspektiv. Om styvsonen hade stått på toppen av Mellankröket, i Tännäs, där han nu är och åker snowboard, hade vi kunnat vinka till varandra över vidderna på 12 mils avstånd i rak nordlig riktning.

En mycket närgången, ganska stor småfågel (ska ta reda vilken sort) som var väldigt van med turister verkade det som. Den flög nästan in i makens huvud på väg mot träden bakom...

...trodde vi. Snart insåg vi att den förmodligen hade upptäckt att vi plockade fram mat och trodde nog att vi tänkte bjuda på något gott.

Gott var det, men vi delade inte med oss. Efter ett toabesök bar det iväg hemåt igen. Till varma sköna stugan, bastu och vila inför nästa tur. Den här turen kan vi varmt rekommendera andra att göra. Den är lätt att gå när det är barmark och mycket lämplig även för barn.