Utredning, rättegång och kakbak

Kära maken bakar kaka till trevligt fikasällskap till oss.

I dag var det den sista dagen i rättegången som vi har följt i fyra dagar. Eller, följt och följt...vi har följt den så mycket som domaren har tillåt oss att göra det. Eftersom rättegången har inneburit många förhör med unga människor som har varit starkt berörda och påverkade av allvaret och arten av brotten som den åtalade har ställts inför så har en stor del av rättegången skett bakom stängda dörrar. Och med all rätt.

Under det senaste halvåret har väldigt stor del av vår tid handlat om den här, om vi kallar den historien, som så småningom ledde till en utredning som i sin tur ledde till den just avklarade rättegången. Detta halvår inleddes för min och makens del med att vi blev delaktiga i ett föräldraråd. Detta råd verkade för att hjälpa till mellan skolledning, elever och personal. Vår uppfattning är att det har varit till gagn för verksamheten, men inget som för den skull kommer att behöva vara bestående. Det har inte heller varit så att man, på skolan, inte hade kunnat lösa saker utan oss, men vår närvaro har satt fart på saker och kanske också har knuffat saker i rätt riktning.

Utredningen som så småningom kom att beröra oss kommer sig av att en i personalen i skolan blev anmäld för saker till polisen. Vi har under en längre tid och under många timmar varit utredarna till hjälp. Dessa två personer har vi funnit som individer. Det är människor som har ett stort engagemang och i mångt och mycket samma värderingar som vi. Det är tur att vi i vårt samhälle har dessa människor som osjälviskt verkar för andras väl även om det tvingas ske efter ordinarie arbetstid, utan lunch eller till och med under lediga dagar. Allt för att föra utredningen framåt och för att få fram så mycket material som möjligt så att Tingsrätten ska kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt.

Många unga människor mår dåligt pga att detta har hänt, många kommer att må dåligt i en framtid. Dom faller om ca två veckor, tills dess sitter personen fortsatt i häktet.

De två härliga människorna som har arbetat med utredningen följde så med oss hem efter avslutande pläderingar i dag. Vi åt en enkel lunch och fikade sedan med den enormt goda kakan som min novis vid spisen hade bakat. (tilläggas bör att det inte är ett lchf-recept)
Bildbevis har ni här!

Äggknäckeri

Vispa, vispa...

INTE lchf