Åderlåtning eller blodgiveri

Jag har gjort mitt livs första lämning! Blodlämning! Känner mig oerhört stolt att äntligen ha kommit till skott och faktiskt fått lämna blod.
När jag förr om åren har försökt, vilket ska erkännas inte varit många gånger, har jag av olika skäl inte fått lämna. Det har varit allergi eller att jag varit för lågviktig, jag gav liksom upp då.

Lite yr blev jag efter, men inte farligt alls, i övrigt var det ingenting som jag märkte av. Jag fick en fin liten bloddroppe att ha på jackan i välkommenpresent OCH en annan present som man själv fick välja från ett urval. Jag valde massageolja och en fet och bra salva mot torr hy. Snopen! Till allt detta kan läggas att man blir bjuden på fika, det finns mackor, frukt och kakor. Tjejerna som jobbar där (ja, jag har bara sett tjejer) trugar hela tiden och frågar om man inte vill ha lite festis.

-Nej tack, svarar jag och ber om ett glas vatten med en enkel förklaring om att jag äter lågkolhydratkost.
Synd att ingen har tänkt på att komplettera kakorna med några små ostar, då kan jag välja det nästa gång. Med hem kom också en karta med järnatabletter. Dessa ska man äta varje dag i 20 dagar. Det är på det viset jag får tillbaka mitt järn som jag lämnade. Blir spännande att se vad magen gillar det...

Min droppe

Det ska bli spännande och se vad som händer med piggelinet. Det finns dom som säger att man blir pigg av att lämna blod. Jag har varit helt slut hela eftermiddagen. Men det kan också bero på att jag bara sov 4 timmar i natt.