I går var jag trött, så in i bängen trött. Trött på att den här perioden kan bli lång, eller inte så lång beronde på vem man är. Ingen vet och inget bra medel finns för att lindra besvären. Jag blir heller inte klok på vad man ska kalla skiten och när man ska. Det beror nämligen på vem man läser.
Helt klart är i alla fall att jag landat i den aktningsvärda ålder (min kropp har det i alla fall) då man ska börja avvecklas som barnaföderska. Vallningar och svettningar hör nu till min vardag. Jag hittade ett preparat på Hälskokostaffären som funkade kanonbra, ett tag, nu vet jag inte längre.
Nu har jag i och för sig varit utan under ett antal dygn och situationen är betydligt värre. Mina nätter är en ständig kamp mellan heta stunder (inte den typen av hetta som jag skulle önska) och blöta stunder (då talar vi svett). Minst två till tre gånger per natt vaknar jag. Inte konstigt att man blir trött och kanske en smula grinig. Jag måste ge en eloge till min kära make som står ut med mig.
Ja, ja...det är bara att stå ut. Det kommer vara ett till två år eller i värsta fall upp till 10!
Måste jag och hitta ett lindrande medel... Har köpt hem soja-yoghurt. Det sägs att asiater inte har den här typen av fysisk påverkan och de äter ju mycket sojaprodukter!? Sojayoghurt, mycket kål och Remifemin får bli min huvudföda för ett tag framåt, så kanske jag blir som en människa igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar