Sälen 4

Mot Fulufjället! I dag startar vi vår resa i bil. Vi kör ca 11 mil via Norge, här passerar vi landsgränsen.

Riksröset som syns i bakgrunden på förra bilden, daterad 1929.

På väg genom Norge. Bilden är fotad genom bilen och visar således Fulufjällets nationalpark från den Norska sidan.

En annan härlig vy över fjälltopparna som börjar täckas av snö.

Dagens vandring har startat. I delningen som syns i bilden gömmer sig målet för vår utflykt, Njupeskär. Observera de lågt och nedtvingade tallarna i förgrunden. Detta fjäll är ett av få fjäll i Sverige där björk är trädgräns mot kalfjället.

Bäcken, eller forsen, beroende på årstid kan man tänka sig, som rinner från fallet.

Så var vi då äntligen där, efter ca 2,5 km uppför i halkig, snöig och isig terräng. Det är mycket fint byggt och ordnat kring vägen dit, med spångar på många platser. Så här års blir det tyvärr väldigt halt.

Fallet! Sveriges högsta fall, 93 meter, varav 70 meter fritt fall.

Lååångt där framme till vänster, i röda byxor, står jag och fotar på nära håll. Ganska mäktigt. Läste att det är många som idkar isklättring här under vintern då fallet är helt fruset.

Så maffigt!

Molnen sprack upp och gav en härlig färg åt fjället under vår väg tillbaka, vilket även det blev ca 2,5 km trots en annan väg.

Här ser vi Nipfjället till vänster och Städjan till höger. Visst är det vackert!?

Just det ja, vi hade rätt! (eller, min andra hälft hade rätt, jag hade ingen aning!)

Städjan ur ett annat perspektiv. Om styvsonen hade stått på toppen av Mellankröket, i Tännäs, där han nu är och åker snowboard, hade vi kunnat vinka till varandra över vidderna på 12 mils avstånd i rak nordlig riktning.

En mycket närgången, ganska stor småfågel (ska ta reda vilken sort) som var väldigt van med turister verkade det som. Den flög nästan in i makens huvud på väg mot träden bakom...

...trodde vi. Snart insåg vi att den förmodligen hade upptäckt att vi plockade fram mat och trodde nog att vi tänkte bjuda på något gott.

Gott var det, men vi delade inte med oss. Efter ett toabesök bar det iväg hemåt igen. Till varma sköna stugan, bastu och vila inför nästa tur. Den här turen kan vi varmt rekommendera andra att göra. Den är lätt att gå när det är barmark och mycket lämplig även för barn.