Det känns som om mitt liv snurrar på ganska fort just nu. Skrivandet på bloggen hänger inte riktigt med.
Det har nu gått en tid sedan äldsta dottern åkte tillbaka till sitt eget hem. Det var jättehärligt att ha henne hos oss i några dagar, och den här gången känns det som om hon också hann med att träffa alla sina nära och kära i den här delen av landet. En av kvällarna gjorde vi goda sommardrinkar och tillsammans firade vi två studenter inom loppet av en vecka och flera av hennes gamla skolvänner fanns på hemmaplan så umgänget med dem blev lite mer intensivt än andra gånger. Hemma hos oss fick vi tid till samtal. Samtal som jag tror och hoppas att hon har glädje och nytta av i sitt liv på motsvarande sätt som det ger oss klarhet i en del saker. Allt som händer oss i livet är inte alltid så enkelt och ofta måste man tänka i mer än en riktning innan man fattar tag i en åsikt eller ett beslut. Vi kan inte förvänta oss att alla människor ska tycka om allt på samma sätt som en själv. Vi måste också förstå att allt inte kan lösa sig av sig självt. Var och en har ett eget ansvar för varje enskild relation. Varje enskild individ har också ett eget ansvar för sin person och relationen till sig själv och därmed till sitt liv. Det har blivit ganska många samtal av den här arten den sista tiden med anledning av att alla våra barn är på väg ut i sina egna liv och det känns oerhört roligt att vi får finnas för dessa unga människor. Det är med stor ödmjukhet som jag tackar för deras förtroenden och att det finns en vilja att höra min syn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar