Semester juni 2010

Vi är på väg! På väg till lite semester. Packningen väger en bra bit mer än vad jag hade önskat. Här på bilden är den fastspänd som ett litet barn i bilen. 20,5 kg vill man inte ha rulla runt hur som helst i bilen. Men, men, nu är det som det är och den kommer hur som helst att minska i vikt för var dag. Vi äter ju upp maten som är en del av packningen. Vi är just nu på väg till Sundsvall vilket är vårt första mål. Den som vill kommer att kunna läsa om vår tripp på min och min mans gemensamma blogg http://vandrandeparet.blogspot.com/
Av naturliga skäl så blir det nog inte så mycket skrivet förrän vi är i mål så att säga. Täckningen i mobilnätet är inte världens bästa där dit vi ska. Det ska bli så roligt att prova på den här typen av friluftsliv under några inensiva dagar. Det kommer nog att vara tufft, men det är jag beredd på.
Det som också är roligt är mina två yngsta barn kommer att umgås med sina morföräldrar på egen hand under den stundande midsommarhelgen. Det känns roligt att traditionen får leva vidare även om jag inte är på hemmaplan och deltar.

Unga på väg ut i livet

Det känns som om mitt liv snurrar på ganska fort just nu. Skrivandet på bloggen hänger inte riktigt med.
Det har nu gått en tid sedan äldsta dottern åkte tillbaka till sitt eget hem. Det var jättehärligt att ha henne hos oss i några dagar, och den här gången känns det som om hon också hann med att träffa alla sina nära och kära i den här delen av landet. En av kvällarna gjorde vi goda sommardrinkar och tillsammans firade vi två studenter inom loppet av en vecka och flera av hennes gamla skolvänner fanns på hemmaplan så umgänget med dem blev lite mer intensivt än andra gånger. Hemma hos oss fick vi tid till samtal. Samtal som jag tror och hoppas att hon har glädje och nytta av i sitt liv på motsvarande sätt som det ger oss klarhet i en del saker. Allt som händer oss i livet är inte alltid så enkelt och ofta måste man tänka i mer än en riktning innan man fattar tag i en åsikt eller ett beslut. Vi kan inte förvänta oss att alla människor ska tycka om allt på samma sätt som en själv. Vi måste också förstå att allt inte kan lösa sig av sig självt. Var och en har ett eget ansvar för varje enskild relation. Varje enskild individ har också ett eget ansvar för sin person och relationen till sig själv och därmed till sitt liv. Det har blivit ganska många samtal av den här arten den sista tiden med anledning av att alla våra barn är på väg ut i sina egna liv och det känns oerhört roligt att vi får finnas för dessa unga människor. Det är med stor ödmjukhet som jag tackar för deras förtroenden och att det finns en vilja att höra min syn.

Efter... när lugnet har lagt sig...

Det har gått några dagar sedan sist... närmare bestämt en hel vecka. Jag hade fullt upp med planering och bakning inför sonens studentmottagning. Här nedan är delar av resultatet.

Trots många personer som kom för att uppvakta räckte kaffebrödet väl. vi valde kaffekalas den här gången enligt sonens önskemål.

Nybakad, stolt gymnasiestudent! Här läser han på en av gåvorna. Tänk att min yngsta unge snart tänker flyga ut ur boet. Hoppas att allt går så bra som jag önskar.

En dag veckan efter helgens firande var vi på ett annat fik. Äldsta dottern har kommit hem för en dryg veckas besök och gick med oss på stan. Min käre make valde två stora bitar att stoppa i sig. Kanske i mesta laget?

Söta dottern mumsar här på en hallonpaj som inte blev värmd. Det är bra mysigt när hon kommer hem och hälsar på! I ett senare inlägg ska jag berätta mer om det.

Studentdag 2010

Dagen startade med att sonen var först uppe av alla! Tänk va´!? Han grejade det! När jag kom upp i köket stod han och kokade havregrynsgröt väl medveten om mina rekommendationer för att greja hela dagen lång.

Ganska tidig morgon lämnade vi av ungdomarna vid Tyresö slott för champagnefrukost. Fina som bara den!

Äntligen är deras slit över! som första klass att springa ut var 3SAM efter att ha vunnit brännbollsturneringen i veckan.

Lite stolt styvfar! Och inte så lite snygg studentskylt1 Första pris till den som gissar rätt på vem som är skapare! :)

MYCKET stolt mor! :) Inte alla mödrar hade en son som vid ett års ålder var iklädd en studentmössa.

Lättade, avslappnade... polare för livet kanske. Det är i alla fall ett par av sonens allra bästa skolkamrater!

Sonen med flickvännen. så glada att det över båda två. Nu väntar den långa väntan på intagningsbekräftelse för nästa skola!

Här det unga paret tillsammans med sonens allra flitigast besökta och "våldgästade" kamrat.

Nu återstår bara resten av arbetet med att få alla bakverk fixade till söndag då vi har valt att lägga studentmottagningen. Dels för att äldsta systern hinner komma hem och dels för att sonen ska hinna njuta hela helgen av att vara fri från den obligatoriska skolan utan stress och tidspassning.