Tänk att en mammas hjärta aldrig slutar att blöda för sitt barn. Vi får våra barn och vi har dem hos oss. Vi har dem hos oss till låns. Vår uppgift som föräldrar är att släppa taget när det behövs, släppa taget som är så svårt att släppa. Att inte lägga sig i när steget är taget är en balansgång, för lite blir inget, för mycket blir en övervikt.
Tänk om det fanns ett svar, ett facit på vad som är rätt och vad som är fel. Tänk om det fanns det för hela livet för var och en. Livet är en krånglig väg. Ibland går man fel, man får backa och börja om från början. Det är bra och skönt att det då finns personer i ens närhet som kan hjälpa, stötta och vara ärliga. Kärlek.
En ärlig medmänniska vågar stå upp och berätta saker som känns, känns ibland ända in i märgen, hjärtat kan rinna över av alla känslor det för med sig. En ärlig medmänniska står kvar och finns där även när det blåser motvind och tål tuffa vindar, slutar aldrig bry sig eller att älska...
En ärlig människa tål att bli granskad, en ärlig människa vågar utvecklas genom andra, genom att dela livet med andra. En ärlig människa våga rannsaka sig själv och kan backa och börja om från början.
Slutar aldrig bry mig om...
I går fick jag en varm kram, en så varm kram som det var länge sedan jag fick förutom från maken och dottern. Jag mötte min barndoms bästis! Det finns inte så mycket mer att säga just nu. Känslan var bara så varm.
